jimmystalnacke

Det senaste dygnet har varit minst sagt kaotiskt, klockan hade just passerat 07.00 när jag fick det första samtalet och sen har det bara rullat på.
Skulle tippa på att lite drygt 50 personer har hört av sig under dagen och det  känns kul att ha deras stöd.

Det som har inträffat har väl nu börjat sjunka in en aning, känns inte lika overkligt nu som det gjorde för ett x antal timmar sedan.
Kan väl konstatera att både jag och föreningen har haft lite större förväntningar på mig än dom jag levt upp till men konstaterar samtidigt att jag kanske inte riktigt fått chansen.
Jag har varit ganska klar med att jag brukar vara trögstartad och jag trodde faktiskt att föreningen hade ett större tålamod än så här, hade det gått en 6-7 matcher in i seriespelet så hade jag kunnat acceptera detta bättre.

Skillnaden mellan försäsongsmatcher och seriematcher är ganska markant och om jag ser till mig själv så lyfter jag mig oftast några nivåer när det kommer till att spela om poäng.
En aspekt till som jag har i detta ämne är att jag lagt upp min träning för att vara som bäst när det gäller som mest och inte för att lyckas under denna tidsperiod.

Kanske på så sätt skulle tänkt mer på mig själv och försökt formtoppa mig till den första månaden på is redan men kunde inte i min vildaste fantasi föreställa mig att tålamodet för dom styrande skulle vara så kort.
Kanske var dumdristigt utav mig men inget jag kan ändra på nu utan bara acceptera att jag inte kom upp till den nivån både jag och föreningen hade hoppats på.

Visst att detta inte är någon social verksamhet utan elitidrott vi pratar om, men hur skulle det se ut om man i elitserien rev kontrakt till höger och vänster?

Vill minnas att tex en spelare som Jukka Voutilainen i HV 71 hade en bedrövlig första säsong i  föreningen medans han under sin andra säsong var en av guldmakarna, kanske var föreningens goda tålamod som till slut bar frukt?

Alltså om jag ska sammanfatta mig kort så om jag ser till det sportsliga för stunden så var det väl så att om man skulle bryta med någon spelare så kanske jag skulle vara en av dom men man ska samtidigt komma i håg att jag står under kontrakt och att det på så sätt är omöjligt att bryta detta om jag inte missköter mig på något sätt.

Jag hade haft full förståelse om jag kom otränad, inte passade in socialt eller om jag helt enkelt misskötte mina åtaganden på något sätt, men detta är inte fallet denna gång.

Varför skriver man ett kontrakt?

Mitt enkla svar på den frågan är att man binder upp sig vid en spelare under kontraktstiden och på så sätt skapar trygghet för både förening och spelare.

Man kanske skulle börja timanställa spelare eller ha dom på en vikarielista?

Jag vet inte om detta som sker just nu skapar trygghet i truppen då spelarna nu vet att fast dom har ett gällande  kontrakt så kan föreningen bryta det hur som helst och tro att du som spelare ska acceptera detta.

Det är väl mycket därför jag just nu står på mig och ska ha kompensation för detta, inte så jäkla kul att vara utfryst och inte få spela matcher men jag gör det för grabbarnas skull.

Jag vill helt enkelt statuera ett exempel för föreningen, det ska inte vara så himla enkelt att bryta ett gällande kontrakt som dom tror att det är.
Visst ska man väl kunna bryta ett kontrakt men då får man också som förening ta sitt ansvar och lösa det ekonomiskt i hop med spelaren, i detta fall är det även en otroligt bra deal som föreningen fått utav mig.

För i första hand så vill jag att grabbarna ska få trygghet och kunna börja bygga på det som ska ge resultat i mars-april, tror stenhårt på detta gäng och tror och hoppas att dom ska få uppleva något fantastiskt i hop.

Jag hade gärna varit med på denna resa men accepterar även beslutet som föreningen har tagit, tillhör väl juridiskt sett ännu truppen men känns väl inte som att man är en del av den längre.

Grabbarna har i alla fall full förståelse och har ställt sig bakom mitt beslut att fortsätta träna med truppen, har fått sånt fantastiskt stöd av dom vilket inte minskar mina drömmar om att dom ska få uppleva något fantastiskt i hop.

Det enda jag kan glädjas åt just nu är att bloggen är på väg att spränga 1000 strecket denna dag, det är en otrolig siffra som skänker glädje även denna tunga dag..

Hoppas vi kommer till en lösning under morgondagen, för så länge detta är olöst så suger det energi ur spelartruppen och det är det sista jag vill just nu.

Jag vill även poängtera att jag inte vill skada föreningen på något sätt, det enda jag vill är att få upprättelse och på så sätt kunna gå vidare med min hockeykarriär men framförallt med det vardagliga livet.

Tack än en gång grabbar för att ni ställt upp för mig i dag, ni är ovärderliga..

Tack för alla trevliga kommentarer som ni läsare lämnat här i bloggen, även dom betyder himla mycket för mig..

Nu ska jag försöka släppa detta och tänka på något annat, inte blivit särskilt mycket sömn under det senaste dygnet..

Tack för denna gång..